Avdragbar ränta

Percent Avdragbar ränta handlar om att den som betalar kostnadsräntor på lån och krediter får 30% avdrag på skatten. De nuvarande reglerna härstammar från skattereformen 1990/91, men ränta har varit avdragsgill ännu längre än så. Idén från statsmakterna har varit att uppmuntra konsumtion samt investeringar i egnahem. Principen bakom avdragbar ränta är ganska okomplicerad. Tillämpningen är inte riktigt lika enkel. Lyckligtvis behöver man som bolånetagare inte ha någon större koll på hur uträkningarna sker. Allt samlas på deklarationen och det är bara att kontrollräkna att de uppgifter som är inlämnade till Skatteverket är korrekta.


Alla räntor är avdragsgilla

För finansiering av köp av en bostad finns som bekant flera olika typer av lån. Alla räntor du betalar på alla typer av lån – bottenlån, topplån, blancolån, handpenningslån, med mera – är avdragsgilla. Det är vid avstämningen av föregående års inkomster och betalad skatt som skatteavdraget räknas ut. Emellertid är det också möjligt att begära att skatteavdraget ska göras löpande. Majoriteten av låntagarna väljer dock att så att säga samla skatteavdraget under året, antingen för att få så mycket ”tillbaka på skatten” som möjligt eller för att få en ökad tydlighet i hushållsekonomin, eller både och.


30% är huvudregeln

Grundregeln bakom avdragbar ränta är att 30% av ränteutgifterna får dras av inbetalad skatt. Som tilläggsregel gäller att varje krona över 100 000 kr i stället ger rätt till avdrag med 21%.

Exempel: Du har betalat 50 000 kr i räntor på bottenlån och topplån under året. Du har då rätt till ett avdrag mot betalad skatt med 15 000 kr.

Intäkter kvittas mot kostnader

Det finns två sidor av ”räntemyntet”. Du kan ju inte bara betala räntor, du kan också få ränta på de pengar du själv lånar ut. Om du har intäkter i inkomstslaget kapital, det vill säga till exempel räntor på sparkonto eller aktieutdelningar, ska den totala summan för detta först dras av dina räntekostnader.

Exempel: Du har fått 2000 kr utbetalt i räntor på sparkonton och 3000 kr i utdelning på aktier. Totalen, det vill säga 5000 kr, ska dras av de 50 000 kr du har betalat i kostnadsräntor. Avdraget räknas alltså på 45 000 kr.

Avdraget är personspecifikt

Om det är två som står som ägare på en bostad ska avdraget enligt huvudregeln fördelas 50/50. Det går emellertid att anmäla en annan fördelning. Det görs hos banken, som då meddelar detta i de kontrolluppgifter som skickas till Skatteverket som underlag för deklarationen. Fördelningen ska spegla respektive ägares faktiska betalningsansvar. Om den ena ägaren betalar 70% av räntorna och amorteringarna bör han eller hon också få 70% av ränteavdraget.


Deklarationen och skatteuträkningen i praktiken

När Skatteverket har fått in alla kontrolluppgifter förs uppgifterna om ränteintäkter respektive -kostnader in under punkt 8 i deklarationen. Resultatet blir antingen positivt eller negativt. Vid kapitalunderskott aktualiseras avdragsreglerna. Skatteavdraget är, som sagt, 30% och det är kapitalunderskottet under punkt 8 som bestämmer storleken. Detta belopp ska dras av den inbetalda skatten. Slutlig avstämning sker sedan när Skatteverket har fått in din deklaration och behandlat den.

Exempel: Nettot för dig är 45 000 kr och din arbetsgivare har betalat in totalt 150 000 kr i skatt för dig under året. Avdraget blir 13 500 kr och din slutliga skatt minskas med samma belopp.